Annons

Annons

Annons

Annons

Flickan som försvann

Fredrika Hillervik: Meddelarfrihet – en grundlagsskyddad rättighet

Ett kommunalråd som på facebook ifrågasätter användandet av anonyma källor. Två ansvariga politiker i social- och utbildningsnämnden som går ut och säger att information inte ska spridas utanför stängda mötesrum. Har politikerna i Ludvika kommun koll på den grundlagsskyddade meddelarfriheten?

Bild: Anna Klint

Annons

Vi har den senaste veckan i en rad publiceringar berättat historien om flickan som misstänks ha blivit bortgift. Och reaktionerna från högt uppsatta politiker har inte låtit vänta på sig.

Kommunalrådet Håge Persson (M) gick snart efter första publiceringen ut på facebook och ifrågasatte tillvägagångssättet att hänvisa till anonyma källor i våra publiceringar.

Så sent som i måndags publicerade vi en insändarartikel undertecknad Håkan Frank (M) och Mohammed Alkazhami (S) – de två högsta politikerna i social- och utbildningsnämnden i Ludvika kommun – tillika de två personer som är ytterst ansvariga för ärendet med flickan. De skriver bland annat att “Det förtjänar att påpekas att den information som kommer fram vid ett möte i IFO med politiker och tjänstemän inte ska florera utanför det slutna rummet.”

Annons

Annons

Man är uppenbart inte nöjd med att icke namngivna personer får berätta om kommunal verksamhet i lokaltidningen. Man verkar inte vara hundra sams med svensk grundlag.

Låt mig backa ett par steg. Historien vi publicerat och som politikerna nu reagerar i medierna på handlar om att en flicka enligt socialtjänstens utredning befaras ha blivit bortgift utomlands. Socialtjänsten hade begärt att flickan skulle bli omhändertagen enligt LVU, men blev överkörda av politikerna.

Ärenden som dessa är ovanliga att vi skriver om. För att de ofta är omgärdade av sekretess. Detta för att skydda den enskilda individens integritet så att uppgifter om personliga förhållanden inte riskerar att nå andra på ett sätt som gör att personen eller någon närstående till denne lider skada. Det är oftast helt i sin ordning och enligt svensk lagstiftning. Men det gör också att insikten i hur myndigheterna jobbar i de här ärendena är väldigt begränsad för allmänheten.

Men i Sverige har vi också något så unikt som meddelarfrihet. Det innebär att vem som helst har rätt att kontakta massmedia och lämna uppgifter för publicering. Även om man röjer uppgifter i sekretessbelagda ärenden. Om till exempel en kommunanställd lämnar uppgifter till media får hens chef inte göra efterforskningar om vem som kan vara uppgiftslämnare. Justitieombudsmannen och Justitiekanslern har vid upprepade tillfällen uttalat att en myndighet inte får försöka motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare får inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka påverka de anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om den egna myndigheten och dess verksamhet.

Annons

Annons

Meddelarfriheten är skyddad i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och den är ett av skälen till att allmänhet genom media då och då får insikt i och information om ärenden där det förekommer misstankar om felaktig myndighetsutövning - där barn och familjer kan ha kommit till skada.

Att politiker uttalar sig på ett sätt som kan göra att personer inte vågar nyttja sin grundlagsskyddade meddelarfrihet är inte något som gagnar samhälle och medborgare.

När missförhållanden uppdagas leder det i bästa fall till att de inte upprepas. Men då krävs det att den med makt agerar med självkritik.

Annons

Annons

Till toppen av sidan