Vi växte upp tillsammans i en tid som verkar oändligt långt borta, men ändå så nära. Så många minnen kommer tillbaka och passerar revy. Vår hembygd, Orsa finnmark, levde fortfarande. Skogs- och jordbruk sysselsatte en stor del av befolkningen, man avverkade skog med såg och yxa och transporterade timret med häst och genom flottning. I byarna fanns många original, som inte var formade efter någon standardmodell. Eftersom skolan i vår hemby inte hade något högstadium, fick vi gå sista åren i Hansjö skola. Det innebar att vi fick inackorderas i en främmande familj, där vi fick mat och husrum. Jag minns ännu kampen om den slitna fårskinnsfällen kalla vinternätter i utdragssoffan där Gunnie och jag fick sova.