I mitten på 1950-talet kom en ung dam med bestämda åsikter från Mobyn i Malung till södra Heden i Lima. Det var Anna Persson som senare gifte sig med Ragols Per och kom därefter att kallas Ragols Anna. Under vintern 1957 jobbade hon som kocka till några timmerhuggare i Gärmkojan vid Tandövardens östra fot. På morgonen den 1 februari gick min pappa Mo Wiktor ut från skogskojan och återfanns en kort stund senare död. Anna var den sista som såg min pappa levande.

Anna hjälpte därefter vår familj med många vardagliga sysslor och skjutsar med bil. Anna blev som en extraförälder till mig som då var 11 år och min syster som var 13 år. Vi har båda mycket att tacka Anna för som alltid ställde upp för oss under vår uppväxttid.

Under 80/90-talet hjälpte Anna också vår mamma Mo Anna med väldigt många praktiska saker såsom skjutsar till affären och sjukstuga under en period då mammas både syn och hörsel försämrades, mamma dog 2001.

Jag flyttade tillbaka till Mogården 2010. Min ambition var att hjälpa Ragols Anna med praktiska saker och ting och försöka gottgöra något av allt hon hjälpt vår familj med. Tyvärr blev det endast ett fåtal år här i södra Heden eftersom Anna på grund av sjukdom tvingades flytta till servicehus. Anna hade ett stort och varmt hjärta och visste mycket och det hon inte visste vid tillfället ”tog hon reda på”. Tack!

Mo Per