Annons

Annons

Annons

Annons

Borlänge

Debatt
Borlänge kommun slängde ut hållbarheten med badvattnet

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

1991 började ett samarbete i Dalarna kring återanvändning av växtnäring i avloppsslammet. Inget har hänt och idag dag används noll procent på Borlänges åkermark. procent Åkermark. Foto: Arkiv

Annons

Senaste året har flera nyheter i hållbarhetens tecken kommit från Borlänge kommun. Man har blivit medlem i Viable Cities (”livskraftiga städer”) och hoppas komma med i klubben för klimatneutrala städer i Europa. Prislappen för skattebetalarna är oklar men omfattar både avgifter och framförallt den befintliga personalens arbetstimmar och en nyanställd projektledare.

En viktig fråga för ett hållbart samhälle är att ta ansvar för sitt avfall, inklusive det som kommer från toaletterna. Med andra ord, medborgarnas avloppsslam. Redan 1991 började Dalarnas alla kommuner att samarbeta kring möjligheterna att återanvända växtnäringen i avloppsslammet. Med i arbetet var bland annat tillsynsmyndigheter, jordbrukare, avloppsbolag, handel och faktiskt även Naturvårdsverket. Borlänge var representerad både via energibolag och miljökontor.

Annons

Annons

Världens första slamrevision gick av stapeln 1993 i Falun och där fanns allt slam i Dalarna med, även Borlänges. Landshövdingen bjöd högtidligen in Lantbrukarnas Riksförbund att delta. Årliga revisioner följde efter detta. Mycket arbete lades i kommunerna på att leta källor till föroreningar i avloppssystemet. Borlänges arbete gick under namnet ”Tuna-jakten” och man fann mycket intressant som förbättrade slamkvalitén.

Många andra kommuner i Sverige fortsatte det enträgna oglamorösa arbetet att förbättra slammet och idag går 40 % av Sveriges slam till åkermark.

Men runt 2007 ville Borlänge certifiera sig enligt Svenskt Vattens system (Revaq) vilket resulterade i att den lokala verksamheten lades ner. Än idag är ingen kommun i Dalarna certifierad enligt Revaq och 0 % av Borlänges (och Dalarnas) slam används som gödsel på åkermark, trots flera miljömål.

Många andra kommuner i Sverige fortsatte det enträgna oglamorösa arbetet att förbättra slammet och idag går 40 % av Sveriges slam till åkermark.

Våren 2021 antogs Borlänges miljöstrategi under parollen ”den största miljösatsningen nånsin”. I strategidokumentet finns många fina meningar där man vill uppnå ”resurshanterande återvinningssystem som möjliggör återföring av närings- och nyttoämnen till jordbruksmark på ett så giftfritt sätt som möjligt” Med andra ord det som ratades 2007. Ironiskt nog anges i uppföljningstabellen att det inte finns några data, när det finns hyllmeter.

Annons

Annons

Målet för de ”livskraftiga” städerna, där Borlänge nu är medlem, är att vara ”klimatneutrala till 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser”. Men kanske slutar Borlänges planet vid länsgränsen? Borlänge Energis kundtjänst ger uppgiften att man betalar för att avloppsslammet från Borlänge körs på deponi i Norberg ombesörjt av ett investmentbolag. Dessutom anger de att det är en hållbar hantering, vilket inte går att läsa sig till i det ordrika miljöstrategidokumentet.

Borlänge kastade alltså bort 15 års arbete för att 10 år senare upptäcka att hållbarheten försvann med det. Vi i Ny framtid anser att vi ska förlita oss mer på sunt förnuft och data än fina ord och strategidokument.

Kersti Linderholm, agronomie doktor

Ahmed Abdiqadir, företagare och tolk

Agneta Nyvall, datakonsult

Partiet NyFramtid

Annons

Annons

Till toppen av sidan