Inte anade jag, då jag kom till barnhemmet i Falun som vikarie, att jag bland barnen som bodde där skulle få en vän för livet. Lena tog hela mitt hjärta från första stund.

Nu har jag förlorat min allra bästa vän och ”låtsassyster”.

Minnena är många och glada från allt vi har upplevt tillsammans under 48 år: alla Tunisienresor (21 st), resor till Cypern, Paris, Estland och många husvagnsresor i Sverige.

Lenas goda hjärta var helt suveränt. Aldrig ville hon ha något för egen del. Nej, det var till barnen hon ville handla. Lena hade ju sitt handikapp och satt i sin rullstol och gjorde sig förstådd med Bliss- symboler och kroppsspråk – och hon brann för att sprida kunskapen om symbolspråket Bliss.

När hon sa ”barnen” var det framför allt barnen på sjukhuset och en skola för handikappade i Tunisien, som hon menade, och som vi hade kontakt med. Att se Lena när hon där överlämnade presenterna var en fröjd för ögat. Hon var så lycklig då!

Lena hade inga kontaktsvårigheter. När hon träffade kändisar och fick autografer var glädjen stor. Vår egen Vansbrokillle Björn Skifs var en av favoriterna, som hon träffade flera gånger. Hans fina bemötande av henne visar en kille med fötterna på jorden och hjärtat på rätta stället.

Sorgen och saknaden efter Lena är ofattbart stor, men jag tror att vi kommer att träffas igen.

Elsie Pell

Dala-Järna