När Sverige lämnade in sin ansökan om Natomedlemskap innebär det att vi efter decennier av att arbeta för kärnvapennedrustning nu närmar oss att ingå i en militärallians som baserar sin säkerhet på kärnvapen. Mot den bakgrunden vill vi påminna om vad kärnvapen är: ett verktyg för massförstörelse med syfte att urskillningslöst döda och skada civila.

Blir vi sjuka eller skadade räknar vi med tillgång till kvalificerad vård. Adekvat vård för akuta tillstånd är en självklarhet, precis som specialistkompetent personal och avancerad utrustning för vård och undersökningar. Efter en kärnvapenexplosion är en sådan sjukvård obefintlig. Sjukhus och infrastruktur är förstörda, elektricitet, kommunikationer och utrustning är utslagna. Tusentals patienter med svåra brännskador, krosskador och strålskador kommer bli utan vård.

I våras släppte Svenska Läkare mot Kärnvapen rapporten ”Förebygga är enda medicinen”, som visar på den obefintliga kapacitet sjukvården har om ett enda kärnvapen exploderar över Stockholm. Skulle en 100-kilotons atombomb explodera över Falun skulle enligt beräkningar över 16 000 människor dö omedelbart och ungefär lika många skadas.

Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki är en kuslig påminnelse om hur lite vi kan göra i en masskadesituation där sjukvården är utslagen. I Hiroshima dog eller skadades 270 av 300 av stadens läkare och 1 654 av 1 780 sjuksköterskor. Cirka 80 procent av sjukhusen förstördes. Samtidigt tumlade skadade, blödande, brända och skrikande människor in i mängder. Att arbeta eller vara patient i detta kaos är svårt att föreställa sig.

Katastrofen skulle bli betydligt värre i dag. Dagens kärnvapen är mer kraftfulla och sjukvården mer beroende av teknisk utrustning och elektricitet. Tusentals brännskadade skulle behöva specialiserad intensivvård med brännskadekompetens. I hela Sverige finns endast kapacitet att vårda uppemot 25 svårt brännskadade.

En plötslig kris är en stor påfrestning för sjukvården. Covid-19-pandemin visar detta tydligt. I Sverige tog det månader att dubblera antalet iva-platser, tid vi inte har vid en kärnvapenattack. Det går inte att bygga upp en beredskap för tusentals skadade.

Det vi läkare inte kan bota försöker vi förebygga. När Sverige nu närmar sig Nato är det av högsta vikt att vi inte låter kärnvapen bli en del av vår säkerhetspolitik utan ännu starkare driver på för kärnvapennedrustning. Det tydligaste sättet att göra detta är att skriva på FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, det enda avtal som helt förbjuder kärnvapen och ger ett tydligt ramverk för nedrustning. Bara genom total nedrustning kan den humanitära katastrof som kärnvapen medför undvikas.

Att förebygga är den enda medicinen.

Vendela Englund Burnett, specialist i allmänmedicin och ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen

Nils Rodhe, specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Svenska Läkare mot Kärnvapen

–––

Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.