Med bestörtning har jag tagit del av vår utrikesminister Ann Lindes besked i sitt ”Letter of Internt” till NATO. Där skriver Ann Linde att ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar och har för avsikt att delta fullt ut i Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alliansens uppdrag”.

Vi har alltså blivit en kärnvapennation utan föregående diskussion eller möjlighet för oss medborgare att ta ställning i allmänna val. Sverige har en lång historia av alliansfrihet, även om den naggats i kanten under några år och vi har i alla lägen varit emot kärnvapen.

Inom Socialdemokratin har motståndet mot kärnvapen tidigare också varit starkt. Redan 1956 tog Socialdemokratiska kvinnoförbundet ställning mot kärnvapen och starka företrädare för den linjen var Inga Thorsson och Ulla Lindström. Socialdemokratin var en fredsrörelse.

Så sent som i vintras förklarade vår försvarsminister att ett Natomedlemskap inte var aktuellt för Sverige. Alla de som lade sina röster på Socialdemokraterna vid förra valet har alltså blivit grundlurade.

Inte nog med att vi går med i Nato– vi uttalar oss också positivt om kärnvapen. Det är inte mitt val och jag skulle vilja säga inte heller min utrikesminister men det hjälper ju inte.

Varför denna brådska? Vi har ett nytt val 11 september. Det finns för närvarande inget hot mot Sveriges säkerhet som är så akut att det inte går att vänta till dess med denna radikala förändring av säkerhetspolitiken.

Socialdemokraterna vill inte ha denna diskussion i valrörelsen och det gör mig än mer orolig för hur man ser på demokrati och att all makt i Sverige utgår från folket. Vi har inte fått vara med! Ni hade chansen att göra oss alla delaktiga och den har ni spelat bort.

Maja Gilbert Westholm, oppositionsregionsråd i Vänsterpartiet Dalarna

–––

Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.