I en ledare om solcellsbyggnation på åkermark i Gagnefs kommun uttrycker Backolars Johan Hermansson: ”Samtidigt råder det knappast någon brist på åkermark i Dalarna idag. Då hade dagens mycket blygsamma arrenden varit väsentligt högre” (FK den 13/2).

Detta uttalande är direkt felaktigt. Arrendepriserna är såklart mycket olika i detta stora och geografiskt differentierade län. Men arrendepriserna idag avspeglar den avkastning per hektar odlad mark som arrendatorn kan få ut av sin odling.

Det är i dag svårt att få lönsamhet för många lantbrukare och medelåldern är hög. Med låg lönsamhet är det svårt att generationsväxla. Det är få unga som vill eller kan ta över eller köpa en gård om man inte har tillgångar sedan innan.

Många lantbruk i Dalarna är deltidslantbruk, där lönsamheten tvingar lantbrukaren att ha en sidoinkomst för försörjning. Men det pågår en strukturrationalisering mot större enheter med fler djur och större odlingsenheter för att få högre lönsamhet.

De områden i länet som inte är omarronderade gör det svårt eller omöjligt att betala något arrende alls när den mark man brukar ägs av många olika markägare.

Dalarnas regionala livsmedelsstrategi mot 2030 har som övergripande mål: Med konkurrenskraftiga företag och miljöförbättrande metoder ska livsmedelsproduktionen i länet öka och ge smakrika och hälsosamma livsmedel som skapar sysselsättning hållbar tillväxt och en levande landsbygd för nuvarande och kommande generationer i hela Dalarna.

I dag är Dalarnas självförsörjning på livsmedel cirka 46 procent och ur ett beredskapsperspektiv är andelen alldeles för låg. Vi behöver producera mer livsmedel i Dalarna. För att producera mer livsmedel behövs först och främst högre lönsamhet och tillgång till mer åkermark.

All byggnation på åkermark är oåterkallelig. Har man en gång byggt på åkermark kan man aldrig använda marken till livsmedelsproduktion igen. Detta bör beaktas och tas stor hänsyn till när man projekterar för vägar, byggnationer och asfaltsytor.

Lantbrukaren i Gagnef har noga övervägt detta när han bestämde sig för att upplåta sin mark för solcellsbyggnation. Dessutom går det att återställa marken till att producera livsmedel i stället för energi.

LÄS ÄVEN: Ny solcellspark – ska ge ström till 300 hushåll

Krisen som kriget i Ukraina orsakar i hela världen och den kris som pandemin orsakat visar tydligt att en ökad försörjningstrygghet av livsmedel är nödvändigt. Vi har goda förutsättningar att producera mer livsmedel i länet men då behövs lönsamhet och mer åkermark, inte mindre.

Att låga arrendepriser är ett bevis på att vi inte har någon brist på åkermark i Dalarna är helt enkelt ett felaktigt påstående.

Anita Boman Daniels, regionordförande LRF Dalarna

Ann Eriksson, ledamot regionstyrelsen LRF Dalarna

---

Ledarredaktionen svarar direkt:

Om och om igen läser jag debattartikelns inledning.

Har LRF Dalarna kört marknadsekonomin i slåtteraggregatet? GMO-förädlat fram en ny ekonomisk logik, som bara gäller dem själva?

Vad min kollega Backolars Johan Hermansson konstaterade i sin ledare var att om det rått någon större brist på åkermark i Dalarna så hade de i dag mycket blygsamma arrendena varit högre.

Detta allra mest grundläggande av ekonomiska samband – det mellan utbud och efterfrågan – kallar LRF ”direkt felaktigt”. Jasså?

Några stycken senare slår debattörerna fast att det på många håll i Dalarna är rätt att lantbrukare inte betalar något alls för denna hyra av annans åkermark.

Lantbrukarnas riksförbund får ursäkta, men det låter misstänkt likt ett särintresse.

Gabriel Ehrling Perers

Politisk redaktör Falu-Kuriren

–––

Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.