Den tilläggsbudget som regeringen Kristersson nyligen presenterade består av tre huvuddelar:
1. Bekämpa inflationen och stötta hushållen.
2. Tackla lågkonjunkturen genom en återupprättad arbetslinje.
3. Få fart på tillväxten genom strukturreformer.
I debatten framförs det att regioner och kommuner redan nu vid vårens tilläggsbudget borde fått mer pengar än de redan har fått. Med lång erfarenhet från kommunal sektor och i den inflationsekonomi vi nu befinner oss i vore det dock antagligen förödande för svensk ekonomi och för svenska hushåll.

Malin Höglund (M), riksdagsledamot, Dalarna, och Christer Carlsson (M), riksdagsledamot, Dalarna.
Bild: Arkivbild, Torbjörn Granling
Annons
Nedan följer en beskrivning av vad som har gjorts för regioner och kommuner i den budget som nu ligger.
Annons
I budgetpropositionen (BP23) tillförde regeringen ökade statsbidrag till kommuner och regioner, med totalt nära 13 miljarder kronor. Därtill får kommuner och regioner ta del av elstödet. Detta stöd uppgår till cirka 5 miljarder. Utöver detta avskaffas avfallsförbränningsskatten och straffskatten på kraftvärme. I stället för straffskatt kan nu kommuner få intäkter från såld el.
Vid årsskiftet höjdes garantipensionerna, bostadsbidragen till pensionärer och barnfamiljer, studiemedel och en rad andra ersättningar vilket minskar hushållens behov av försörjningsstöd och avlastar kommunerna kostnader. Detsamma gäller för a-kassan som ligger kvar på samma nivå. I vårbudgeten höjs nu alltså bostadsbidraget för barnfamiljer ytterligare.
Sammantaget betyder regeringens politik att kommunsektorn i år stärks med cirka 20 miljarder kronor.
Sammantaget betyder regeringens politik att kommunsektorn i år stärks med cirka 20 miljarder kronor. Regeringen har samtidigt resurser att tillskjuta i höstens budget inför 2024 om läget i ekonomin försämras, men just nu ser vi inte att extra tillskott behövs.
Många kommuner och regioner har haft flera goda år med högkonjunktur och stora överskott. Dessa överskott är en buffert för kommuner och regioner när tiderna försämras.

Björn Ljungqvist (M), oppositionsråd, Region Dalarna, och Ulf Berg (M), oppositionsråd, Region Dalarna.
Bild: Gustaf Hallin, Arkivbild, Felicia Askbrink, Arkivbild
Annons
Annons
Det har blivit en socialdemokratisk paradgren att skylla underskotten i regionsektorn på sittande regering och det gäller även Region Dalarna.
Siffror från riksdagens utredningstjänst visar dock att Dalarna endast skulle få 49 miljoner kronor ytterligare i generella statsbidrag – jämfört med regeringens stöd – med den budget som S lade fram inför riksdagen.
Det skulle inte göra någon större skillnad mot det underskott i Region Dalarna som under socialdemokratiskt styre för närvarande pekar mot 880 miljoner kronor.
Christer Carlsson (M), riksdagsledamot, Dalarna
Malin Höglund (M), riksdagsledamot, Dalarna
Björn Ljungqvist (M), oppositionsråd, Region Dalarna
Ulf Berg (M), oppositionsråd, Region Dalarna
–––
Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.